Morgon vid Utklippan

Sitter i morgonsolen strax sydost om Utklippan på väg mot Gotland. Jag och Eddie har 4-8-vakten och fick se solen gå upp efter bara en kvart.

Tänk om det vore så här ljust så här tidigt när vi långseglar till/från Spanien - då vore kanske morgonvakten lite piggare. :)

Vi lämnade Malmö i måndags med kurs på Ystad och hade en ganska tuff seglats, med först hårda kryssvindar och tidvis helt galen(!) lutning, sedan en rullande läns - allt i ösregn. Och en del sjösjuka...

Jag satt upptryckt i min överkoj och jobbade, medan jag ibland febrilt fick kämpa för att hålla mig kvar och inte tippa huvudstupa ut i hytten.

Igår låg vi i Simrishamn över dagen. En söt men sömnig österlensk småstad med förkärlek för rosor, tegelvillor - och skvallerspeglar! :D

Vi lade ut vid sjutiden och hade senare en fin aftonbön på däck i solnedgången.

Vi räknar med att vara framme vid Gotland i em/kväll.

Hoppas jag hinner bättra på sömnförrådet lite under dagen. Blev bara fyra timmar inatt - kunde ju inte somna förrän straffsparkarna var över! ;)

(älska radiosportkommentatorer!)

Men det beror väl på om konfirmand-slash-elefanthjorden kan hålla sig lugna. Och det ska vi inte sätta alltför stor tro till. :)

Dags för en ny dag, ännu en kärleksgåva från Gud! <3

Glimtar från Simrishamn

Segling och aftonbön

Morgonvakten

*20 min paus*

Sitter på Malmö station och väntar på kapten, som för tillfället är bilburen. Det spöregnar, vilket enbart förstärker olusten att traska kilometern bort till båten med mina två för-min-smärtande-rygg alldeles för tunga väskor.
Så jag väntar hellre på att han hittat och köpt klart en tvättmaskin till Elida (vilket är ett nog så hedervärt och bejublat uppdrag i sig!).

Göta kanal-turnén avslutades igårkväll i Mariestad, där vi med tio minuter till godo klarade oss från monsunregnet. En fantastiskt härlig, lyckad musikturné som tog slut alldeles för snart.
Men som sagt - på söndag kör vi ju igen. :)

Imorse städade vi Gledesspreder'n och lämnade stackars Auden alldeles ensam ombord (fast bara tills ikväll, då hans seglarsällskap till Norge anländer) då vi for söderut mot Gbg, där jag äntrade tåget mot Malmö.

Nu väntar ett hel hord stockholmare ombord, som vi ska segla till Gotland.

Men först - en liten paus. :)

Grodor, jordgubbar och sol

Jag minns inte när jag upplevde en helt regnfri midsommar sist. Det var kanske inte så många år sedan med tanke på mitt dåliga minne, men det känns länge sedan.

Iallafall var det soligt igår! En riktigt härlig dag, i lilla Sjötorp vid Vänerns strand.
Först hade vi en spelning kl 11, sedan flyttade vi båten en bit närmare själva firandet. Drygt tusen pers var det nog som samlades runt midsommarstången. Härlig festkänsla!

Alldeles vid gräsplätten för firandet låg en gammal lokalskuta, som vi erbjöds använda för att spela så fort festligheterna var slut. Kanon!
...om de bara varit liiite snabbare med att ge oss klartecken. När vi äntligen fick köra var där inte ens hundra pers kvar. :(
Men det satt många i båtar o husbilar runt om, så vi nådde bra många fler än vi såg.

Lite senare dukade vi upp en underbar midsommarmiddag alldeles vid den nu övergivna lövade stången.

Och innan vi gick därifrån fick jag minsann Lady Di och Gertegull att joina mig i lite Små grodorna runt stången! :D

Nu drar vi alldeles strax vidare mot sista turnéstoppet, Mariestad.

Så sorgligt att det redan är slut. :(
Det är för väl att vi drar igång ånyo på Elida om bara en vecka!

Den längsta natten

Glimtar från årets ljusaste dag:

Strålande sol
Vacker Göta kanal
Ett riktigt bra bryggmöte
Galet vackra hus
En skön nattpromenad
Doften av jasmin
:)

Göta kanal 4

Sitter i skrivande stund i fören på Gledesspreder'n med vattnet forsande mot skrovet, på väg till Forsvik för vårt andra bryggmöte.

Vi drog igång Kanalturnén igår, i Karlsborg. Efter en dags övning hos vår turnévärd Gert Kindbom (a k a Gertegull), skulle vi börja bryggmötet klockan sju. Tio i sju började det ösregna. :(

Vi väntade tio-femton minuter, då vi tyckte att det regnade tillräckligt lite för att kunna köra. Sedan blev det uppehåll.

I ungefär en kvart. Men mitt i fjärde låten forsade det åter från ovan. Vi höll dock tappert ut hela spelningen, med ett paraply över pianot och gitarr o bas i sina cases så ofta det gick. Men vi var ganska våta efteråt...

Så det kan väl bara bli bättre härefter. :)

Om jag tyckt att vi bor trångt på Elida har jag väl fått mig så jag tiger (en stund, kanske?) efter en vecka på Gledesspreder'n med åtta andra personer. Tjena så trångt!!

Nu går vi strax in i slussen vid Forsbacken, där vi ska ligga under spelningen.
Skeppar'n Jon vill ha hjälp.

Höres!

Paus på landet - eller, paus?!

Jag blev kvar längre än planerat i Vårgårda. Det var så roligt att återse mina älskade internatföräldrar från Zaire-åren att jag stannade. Det var ju några år sedan sist, så vi hade en del att prata om. =)

Pelle & Phebe ansvarar för maten på ett bröllop till helgen, så under veckan har jag dels hjälpt till att trycka ut pajdeg i sisådär 140 miniformar, skära grönsaker mm, del underhållit deras "bonusbarn" som de är kontaktfamilj för – en 10åring med mer energi än en hel skolklass ihop... *pust*

Igår skulle han och jag leka ute en sväng. Vi hann med såväl boule och badminton som gunga och studsmatta – på blott tio minuter!

Sedan berättade jag sagor och gåtor och körde igenom ett gäng systemlekar vi brukar ha på båten (typ, "Kejsaren av Kina tycker inte om te..."). Jag kan säga att Robert Gustafssons Sagan om Vanten gick hem!

Idag har vi varit borta på Nyhem för att sätta upp deras husvagn och förtält inför nästa veckas konferens. Eller rättare, medan Pelle & Phebe jobbade skulle jag underhålla Lilleman. Vilket innebar badminton i två minuter, beachtennis i tre minuter – osv. =)

Fast sedan utmanade jag honom på en tävling: Hitta saker. På en halvtimma skulle vi hitta saker som en myra, en läskeburk, 17 kottar, två björklöv, ett papper med "Nyhem" tryckt på, en 1 dm pinne, mm.

Och just som jag sprang omkring i jakt på en läskeburk dök den här go'e smålänningen upp!

Vilken glädje!!
Har ju inte sett honom på ett helt år. Så vi fick ta en promenix och "catcha up" med våra liv. Åh, vad roligt!

Men nu är vi hemma igen och jag har just haft godnattstund med Lilleman, som slocknat.

Imorgon bär det av på nya äventyr! Jag ska få vara med på Elidas bryggmötesturné på Göta kanal!!
*weee*
För att vara korrekt är det Team Elidas turné, för själva Elida tar sig ju inte upp i Kanalen (för bred, för lång, för hög, för djup – finn fyra fel...), så vi har lånat norska Gledesspreder'n. =)
Det ska bli sååå kul!
Mer om det senare.

Våldgästar-tour

Gårdagen blev härlig - och intensiv, den med. Vi seglade i pissregn o kuling från Öckerö till Eriksberg, där hoplånade bilar skjutsade alla konfirmander till Kungsbacka kyrka.

Utom min bil, vill säga, som kördes av infödingen Jimmy - ett säkert kort, trodde jag. Bara det att han fick hjärnsläpp och åkte till Kungälv istället... :)
Vi fick lite brått.

Konfirmationen gick jättebra, de var så duktiga och fina! Vår sjätte Elidakonfaklass. Innan sommaren är slut blir det två till.

Direkt efteråt, medan större delen av besättningen frotterade släkt o andra gäster vid fikat, for jag o Lady Di tillbaka till båten för att ta emot folk för Elidas bolagsstämma. Och fann halva salongen full av väntande folk som undrade var vi alla höll hus. :)
Hoppsan hejsan.
Ställen följdes av styrelsemöten för både Stiftelse o AB, så kvällen blev sen.

Tanken var att vi skulle jobba i veckan, men nu blev vi plötsligt lediga! Jaha.. Åka - vart?!
Efter en serie rundringningar blir det nu en liten tour, där jag våldgästar folk i Kungsbacka, följt av Vårgårda (mina gamla internatföräldrar från Afrika!) och så slutar vi i Halmstad.
Så kan det bli. Jag o min väska.

Sedär, framme vid första stoppet!

Lägerbrölloptv - allt på en gång

Det blev lite mycket på en gång idag.
Utgångsläget var ett rejält(!) migränanfall igårkväll som sträckte sig till långt in på sena småtimmarna och lämnade mig allmänt seg och mörbultad imorse.

Men jag ryckte upp mig något och hade sedan hand om morgonbönen med konfirmanderna. Därefter följde dramaövning inför konfirmationshögtiden samt förberedelse för lunchen.
 Under tiden fortsatte Kanal 10 sina inspelningar och intervjuer för ett program om Elida.

Eftersom halva besättningen (Kapten, Lady Di, Biggan, Annis och jag) sedan skulle befinna sig i Ytterby kyrka knappt 2h senare och bese hur en f d besättningsman äktade sin maka, började jag dra mig mot hytten för att svira om och börja locka håret.

Men då kom Kapten och sade att Kanal 10 behövde bilder på när vi seglade - så vi måste ut en sväng...
Hoppsan!

Det blev lite galet tempo: kasta loss, lägga ut, hissa segel, sätta på locktången, göra ett slag, dra på klänningen, locka, sminka, dra ner segel, lägga till o göra fast tampar, lägga på läppglans, dra åt sig väskan och springa till bilen.

Sedan gick det ganska fort. Men vi hann, med nära 10 min till godo. =)

Nu sitter vi på Hönöfärjan för fortsatt bröllopsfest på Nimbus.
...medan Kapten flyttar båt & läger, från Marstrand till Öckerö. =D
Han kommer sedan.

Livet till sjöss.

När en ny Elida möter en gammal Elida

Igår sammanstrålade Elida med sin föregångare, 'gamla Elida', numera seglande under namnet Next Wave och tillhörande organisationen YWAM (UMU).
Och mötet gick vilt till, mitt på Marstrandsfjorden!

Med brandslangar redo från båda håll drabbade de två fartygen samman! Och när vi kom riktigt nära öste en skur vattenballongerna över från våra konfirmander. Så skoj man kan ha!

Men det höll på att bli riktigt spännande när Next Wave, mitt i stridens hetta, var galet nära (vi talar om centimeter!) att köra av vårt ankarpeke + en bit av fören (vi seglade medan de gick för motor).
Lite hjärtklappning där ett tag där... =)

Sedan gled vi in tillsammans och lade till framför Matildas café.
Skoj att få ses igen! Småpojkarna Abrahamsson var helt lyriska över att äntligen(!) få gå ombord på "farfars båt", som de hört så mycket om. Även resten av besättningen tyckte nog det var kul att se hur vi hade det förr.

Next Wave är i Sverige för att göra lite varvsjobb innan de sedan kommer att gå till London inför OS.

B & B helt enkelt

Back in business.
Back on boat.
Back in (my) bed.

Japp, jag är tillbaka på Elida.
Vi ligger just nu på Öckerö med våra egna Spanienkonfirmander, som i skrivande stund har sin sista lektion i salongen. Kvar är nu "bara" förberedelser för själva konfirmationshögtiden: sånger, drama osv.

Det sägs att "gamla Elida" (som hon nog kommer att heta ända tills nån Elida VI är i bruk), som numera seglar under namnet Next Wave och tillhör UMU (YWAM) England, finns i krokarna! Tydligen låg hon förtöjd alldeles bakom Elida igårmorse men hann dra till Dyrön (av alla ställen...) innan jag anlände.
Fast Kapten tror vi ska stöta på henne under dagen. Weee!!

En heeelt annan sak. Lady Di har uppmärksammat mig på att hennes kommentarer på min blogg inte kommit upp. Nu börjar jag undra om det kan vara så att fler kommenterat inlägg utan att det synts.
Nog har jag tyckt att det varit ovanligt kommentarslöst och tyst på bloggen, men jag tänkte att jag inte skrivit om nåt värt att kommentera.

Det vore ju oerhört trist om det inte skulle funka. Jag hittar inga inställningar som verkar knas och min egen kommentar gick in iaf.
Jag får helt enkelt hoppas att jag inte missat nåt väsentligt som ville kommuniceras. =)

Hoppsan, nu ska vi gå! Dags att kasta loss.

Stolt svensk

Klart jag måste göra ett kort inlägg bara för att uppmärksamma dagen! För idag är jag stolt svensk som firar vårt bildsköna fosterland och vår vackra, korsmärkta fana!

Dagen till ära citerar jag en vacker patriotisk sång, skriven av Lewi Petrus, som vi sjöng varje morgon vid flagghissningen på mitt konfaläger. Den sitter än i minnet. 

Svenska folk du borde tacka Gud för landet han dig gav
Detta land, som såg oss födas, där en gång vi får vår grav
Där föräldrahemmet trygga givit oss en barndom skön
Där en älskad mor oss lärde bedja trosfrisk barnabön

Han med fulla händer givit riklig bärgning av vårt land
Bröd från slätten, malm från bergen – allt är gåvor av hans hand
Mörkgrön skog och blomsterängar, sommarsol på evig snö
Är ju smycken som han strödde rikligt över land och sjö

Satte han vid landets gränser en osynlig änglavakt
Som i ofärdstider kunde skydda det från svärdets makt
Huru eljest fick det njuta sekellånga fredens dag
Medan hela världen blödde under krigets hårda dag?

Svenska folk, du borde tacka, tacka Gud av all din själ
För det land som han dig givit, att han vårdat det så väl
Bed att han det ville hägna med sin nåd från strand till strand
Tacka så din Gud för gåvan, för ett älskat fosterland!

Jaa, tack gode Gud för mitt land!

För lite för att ge?

Jag läste en jättebra tidningskrönika imorse, som dels gjorde mig berörd, dels fick mig att tänka. 

Krönikören (Arash) berättar om sin mamma, en iranier som blev en kristen efter att Jesus uppenbarade sig för henne och tittade på henne "med sina vackra gröna ögon", som hon själv berättar det.

Några år senare var Soheila (som hon heter) engagerad i ett socialt arbete i norra Irak, när hon var med om ett speciellt möte.
Jag citerar Arash: 

En varm dag efter att ha startat ett arbete i en by för Röda halvmånens räkning, var hon på väg hem. Hon var trött efter att ha arbetat hela dagen i värmen och tänkte precis ta fram och äta den banan som hon tagit med sig i väskan.
Men när hon går på gatan ser hon en mor sittandes nedsjunken vid sidan av vägen med ett barn i sin famn. Barnet skriker och är smutsigt, och min mor ser hungern i barnets ögon. Direkt tänkte hon att hon skulle kunna ge barnet bananen som hon hade med sig, men slås samtidigt av tanken på hur lite skillnad en banan skulle göra. Så hon fortsätter vidare förbi mamman och barnet för att sätta sig i bilen hem.
Men hon kunde inte släppa tanken och tänkte, att även om det är något litet så är det ju i alla fall någonting. Så min mor gick tillbaka och gav bananen till barnet som i samma ögonblick slutade att gråta. Och mamman som satt nedhukad tittade upp på min mor och i hennes ansikte såg min mor exakt samma gröna ögon som hon sett i Jesu ansikte den dagen då han hade uppenbarat sig för henne första gången. 
Direkt efter detta ringde min mor till mig och berättade om händelsen. Det sista hon sa till mig kommer jag att bära på så länge jag lever: "Arash, jag kunde ha missat Jesus i dag för att jag trodde att jag hade för lite att ge."

Det där satte spinn på mina tankar.
"Jag kunde ha missat Jesus i dag för att jag trodde att jag hade för lite att ge."

Det är onekligen lätt att tänka på min egen situation, som man knappast kan välja att kalla ekonomiskt överflödig, även om jag jag inte lider allvarlig brist. Den kännetecknas mest av att jag "nog har för lite att ge för att det ska ha någon egentlig verkan".

Men det där tror jag inte på.
Och jag kände att den här krönikan gav eko till min hållning.

Alla som gått i kyrkan några år har väl hört om "änkan och skärven", hon som gav det lilla hon hade och därmed gav mer än alla de andra, enligt Jesus.
Eller pojken med de fem bröden.
Och ändå har vi svårt att dra ner det till vår egen praktiska situation.

Varför skulle inte våra (pinsamt) skramlande kronor i kollektboxen kunna välsignas av Jesus och bli till något stort, de med?
Eller våra "knappa förmågor", vad det nu kan röra sig om, gåvor, talanger, praktiskt arbete...

Risken, om vi undanhåller detta – det lilla vi har – är ju, som ovan, att vi kanske missar Jesus själv! Missar möjligheten att se Honom i en annan människas liv. 

"Vad ni har gjort för en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig."

Det gäller att vi inte underskattar oss själva och det vi har.
Vi vet ju aldrig vad det kan bli i långa loppet!

Spring weather och springväder

Jag vaknade inatt av att vinden in genom vädringsfönstret plötsligt blev ordentligt svalare - nä, kallare.
Och när jag vaknade och hörde vinden yla och regnet hamra mot rutan var jag så glad(!) att det var lördag och jag inte hade några måsten utanför lägenhetsdörren (mer än att lämna igen en hyrfilm).

Desto värre var det ju för alla tusentals löpare i Stockholm som skulle trotsa vräkregnet och stormbyarna o ta sig 4,2 mil genom stan. *urk*

Jag var tacksam att jag kunde bese spektaklet via tv-rutan.

Men de flesta verkade ju klara det.
Extra eloge till min 'gamla' ungdomsledare från kyrkan, Lilian Magnusson, som kom på en imponerande 9e plats!! Woptiwopt!

Knasigt att det var kallare idag än på julafton! Riktigt vårväder.
Eller, höstväder kanske? Eftersom vi ju redan haft sommar...