0_o
Skrivklådan lever kvar, men jag har fortfarande inget att skriva om.
Skrämmande tanke: If you lead a life not worth telling about, you don't live a worthy life.
Fast jag hoppas att det inte är riktigt så illa.
Igår var jag nere på stan, inte för att jag behövde shoppa, utan bara för att äta en (lång) mysig jullunch med en riktigt god vän.
När jag klev ut från Saluhallen drog jag ett snabbt lycksaligt andetag - det snöade filmsnö! Stora, sakta singlande vita duvor, över ett mörknande stadslandskap i skuggan av den ståtliga, upplysta Domkyrkan. Så vackert!
Jag fylldes av en intensiv varm o go' julkänsla, och insåg att jag travade fram (bland stressade julshoppare) med ett brett, lyckligt leende.
Snart är det faktiskt jul.
(...trots att knäcken inte är kokad än)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar